Nästa generations medarbetarundersökning

Tisdag kväll och jag är tillbaka på Arlanda efter en givande dag uppe i Umeå.

 

Kvällens inlägg är början på en rad inlägg kring mitt absoluta favoritämne – ”nästa generations medarbetarundersökning”. Tidigare idag överhörde jag ett mobiltelefonsamtal (det var helt oundvikligt eftersom mannen ifråga skrek så det hördes nästan över hela flygplatsen) där en medarbetarundersökning var det stora samtalsämnet. Mannen ifråga försökte på alla vis i världen att få sin HR-avdelning att redigera resultatet, ”ett sådant här (svordom)-resultat kan jag ju bara inte visa upp, det begriper du väl?”. När jag såg hans svettande och röda ansikte slog det mig att jag måste blogga lite mer om det här med medarbetarundersökningar.

 

Eftersom jag och mina kollegor sedan några år tillbaka arbetar med nästa generations medarbetarundersökning kan jag enkelt sätta mig in i den frustration som många chefer känner idag när de får höra talas om en medarbetarundersökning. Det som sedan länge präglat medarbetarundersökningar och fortfarande gör är i huvudsak följande:

 

  • Orimligt långa ledtider, t ex flera veckors väntan på resultatet
  • Chefer och medarbetare svarar på exakt samma frågeställningar, vilket naturligtvis är helt absurt eftersom rollerna och förutsättningarna är så olika
  • Frågeformulär utan något egentligt fokus (”när vi ändå fråga kan vi väl fråga om det här också”) och ofta ett enda virrvarr av frågor
  • Vetenskaplig dokumentation och förankring saknas nästan alltid
  • Sällan redovisas relevant reliabilitets- respektive validitetsdata (därför att detta nästan alltid saknas), vilket gör att några slutsatser av värde är omöjliga att dra. Ändå händer det varje dag att beslut fattas med utgångspunkt i resultatet av en medarbetarundersökning. Inom vilket annat område fattar man beslut baserat på ett sådant bristfälligt beslutsunderlag?
  • Resultatrapporterna ofta enbart en mängd statistiska uppgifter utan relevant analys, vilket gör att den statistiskt okunnige chefen lätt drar helt fel slutsatser, t ex drar en slutsats av resultatet för en enskild frågeställning.
  • Svårtolkade resultat om syftet är att åstadkomma förbättringar av medarbetarnas arbetsförutsättningar (arbetsmiljö). Sällan leder en medarbetarundersökning idag till konkreta och mätbara förbättringar. Den vanligaste platsen för en medarbetarundersökning är som utfyllnad i bokhyllan.
  • Ofta ett kostsamt sätt att ta tempen på hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. I allt för många verksamheten har det gått slentrian i det här med medarbetarundersökningar d v s man kör på utan att reflektera i de gamla invanda hjulspåren.
  • Ses ofta som ett nödvändigt ont (Statens krav på internkontroll över den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen) och så fort det blir sämre tider är detta en aktivitet som enkelt kan ställas in, d v s när det som bäst behövs gör man ingen.
  • Ogillas ofta av cheferna på låg- och mellannivå som inte ser någon nytta utan tvärtom oftast endast ser det som problemskapande

 

I morgon och ytterligare några dagar framöver kommer jag att berätta om den nästa generations medarbetarundersökning. Den är något helt annat, nämligen ett ovärderligt verktyg i företagets ständiga förbättringsarbete.

 

Ha en trevlig tisdags kväll önskar

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0