SUSTAINABLE PERFORMANCE

Måndag förmiddag och jag sitter här på mitt hemmakontor i bostaden i Växjö och förbereder resten av veckan. Jag hoppas att du hade en fin 1:a Advent och att helgen i övrigt var skön och avkopplande. Så här i adventstider så går ju tiden extra fort och rätt vad det är så är Julhelgen här, men innan dess så återstår en hel massa att uträtta.

Dagens inlägg måste jag ägna åt de nya reglerna för sjukskrivning som träder i kraft vid årsskiftet. Konsekvensen av de nya reglerna kan bli att tiotusentals långtidssjukskrivna kan ställas på bar backe. Jag har sällan haft anledning att kritisera Alliansregeringen men nu saknar jag ord för att beskriva vad jag känner. De mår så vara att grundtanken bakom de nya reglerna är större fokus på rehabilitering och satsningar på att sjukskrivna skall få stöd för att kunna återgå i arbete. Men om nu konsekvenserna blir att tiotusentals människor kommer att fösas över till kommunerna för ekonomiskt bistånd så reagerar jag våldsamt. De långtidssjukskrivna som inte orkar med AF:s introduktionsprogram förlorar hela sin ersättning genom att karenstiden för en ny sjukskrivningsperiod är hela tre månader – varför i all världen skall den som är långtidssjukskriven bli av med sin ersättning i tre månader. I min värld handlar det här om rena förföljelsen av de sjuka och i ett sådant samhälle vill inte jag leva! Ett samhälle som inte kan ta hand om sina svagaste är ett samhälle som inte jag vill vara en del av.

Oppositionens tystnad och brist på agerande i den här frågan tycker jag också är mycket talande. Till skillnad från den massiva kritik som riktades mot regeringen för några veckor sedan när Vattenfall var på tapeten är det nu i princip hel tyst från oppositionen. Jag kan inte dra några andra slutsatser än att även dessa politiker har en märklig människosyn. Man kan verkligen undra vad som föregår där i Riksdagshuset, vad är det egentligen för strömningar som regerar där?

Jag hoppas att du delar min uppfattning att en modernt och humant samhälle måste värna om de svaga i samhället, särskilt om dem som är sjuka. Gör du det hoppas jag att du hjälper mig att påverka dina politiker eller det parti som du röstat på.

Till sist måste jag också få sagt hur oerhört besviken jag är på Kristdemokraterna i regeringen och på Social- och Folkhälsoministrarna. Om något politiskt parti borde värna om de svaga och utsatta så trodde jag det var Kristdemokraterna. Hur dessa ministrar kan se sig själva i spegeln, det begriper inte jag? I mina ögon är Kristdemokraterna ett genomfalskt parti utan tillstymmelse till ryggrad och civilkurage. Beteckningen ”Kristdemokrat” ger ju vid handen att partiet bygger sin ideologi på kristna värderingar – hur kan man ha sjunkit så här lågt??

Trots mina upprörda känslor önskar jag dig nu en riktigt trevlig vecka!

Gert

Fredag eftermiddag och jag  har valt att stanna och sträcka på benen innan jag kör de sista 25 milen hem till Växjö efter en intensiv vecka. När jag sitter här vid vägkanten och filosofera över veckan som gått så slår det mig plötsligt att nu går vi redan in i Advent. Här i den mörka och trista tunnelmånaden november ser jag plötsligt nu ljuset från det första adventsljuset som vi tänder på söndag.

Veckan som jag nu strax lägger bakom mig har som vanligt innehållit en härlig blandning av aktiviteter och möten. Vilken av alla mina arbetsuppgifter jag tycker bäst om har jag aldrig lyckats formulera för mig själv, alla har de sina olika energier. Eller vad annat kan man säga om dessa? Under den här veckan har jag som vanligt ägnat mig åt dels försäljning och kundbearbetning, dels åt att föreläsa och för det tredje åt arbetsplatsanalys. Varje uppgift ger mig oftast väldigt mycket energi eftersom jag stimuleras mycket av utmaningarna i dessa. Att försöka sälja in nya uppdrag är alltid en härlig utmaning, särskilt om jag är någorlunda framgångsrik förstås. Men som alla ”säljare” har även jag mina tunga perioder fast det var länge sedan nu. Att föreläsa har du säkert redan förstått att jag uppskattar väldigt mycket, jag tror faktiskt att jag så småningom kommer att försöka livnära mig enbart på detta. Men just nu är det nog ändå så att det här med att bidra till bättre och effektivare arbetsplatser är det som stimulerar mig allra mest.

Oj, vad tiden går och jag som har lovat att handla på vägen hem idag, nu gäller det att sluta sitta här och filosofera och istället trycka gasen i botten mot Hemköp i Vrigstad. Handlar du i Vrigstad?, kanske du undrar, bor inte du i Växjö? Svaret på dessa bägge frågor är förstås ja men på första frågan föregått av ett ”ibland”. Förutom de fantastiskt goda bruna äggen har de en mycket fin manuell kött och delikatessdisk med en fantastiskt trevlig och personlig service.

Jag önskar dig nu en fin och vacker 1:a Advent, snö är förstås inte mycket att hoppas på såvida du inte bor uppe i Norrlands inland eller i fjällen.

Vi hörs igen i nästa vecka!

Gert

Torsdag eftermiddag och jag har en kortare paus här i Oslo Sentrum där jag befinner mig idag. Solen skiner och det är 9 grader varmt, hade det inte blåst så mycket som det gör så hade det varit riktigt skönt.

Även här i Oslo så talas det om den spruckna SAAB-affären och jag har fått flera frågor kring hur jag tror att det går för SAAB, men det vet ju du redan som läser min blogg.

I tisdagens inlägg ställde jag frågan om vad man kan göra för att få rätsida på ledarskapet i en organisation, om det nu förhåller sig som jag påstod där att utbildning sällan eller aldrig är en lösning. Jag skall nu försöka reda ut begreppen och svara på detta. Innan går in på själva svaret behöver jag förtydliga vad jag menar ”få rätsida på ledarskapet”. Med detta menar jag en situation där en chef tappat greppet om sitt ledarskap i den bemärkelsen att medarbetarna förlorat förtroendet för sin chef/ledare och/eller där medarbetarnas arbetsmiljö tydligt försämrats av ett bristfälligt ledarskap. Tyvärr är denna situation alltför vanlig ute på arbetsplatserna idag, det är snarare ett undantag än en regel att det inte förhåller sig så för en eller flera av cheferna på arbetsplatsen. När jag och mina kollegor påtalar detta för våra kunder möts vi oftast av att man redan insett detta och därför satt igång ett mer eller mindre omfattande ledningsutvecklingsprogram. När jag, det är oftast jag som ”våga”, ifrågasätter detta uppstår alltid en livlig dialog som går ut på att ifrågasätta min negativa syn på ledningsutvecklingsprogram. När motståndet blir för starkt för mig att argumentera igenom så brukar jag alltid säga ”men låt oss då tillsammans se på hur ledarskapet upplevs av era medarbetare om ett år”. Tyvärr får jag nästan alltid rätt d v s det hör verkligen till undantagen där ett ledningsutvecklingsprogram leder fram till signifikanta förbättringar av det upplevda ledarskapet i termer av förtroendet för ledarskapet och/eller en generellt förbättrad psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna.

Men vad är då mitt recept när ledarskapet inte fungerar i en organisation. Kortfattat ser mitt recept ut som följer:

1. En stor del tydliga och konkreta krav på ledarskapet i vardagen som utvärderas och följs upp kontinuerligt genom frågor till medarbetarna. Läs gärna mer om BAABs modell för detta på http://www.battrearbetsmiljo.se/ledarskap/ledarkrav.php

1. En lika stor del handfast stöd till de aktuella chefer, gärna genom en utbildad och erfaren mentor. Läs gärna mer om BAABs chefsstöd på http://www.battrearbetsmiljo.se/doc/produktblad_chefsstod.pdf

Nej, nu ser jag att vi skall börja igen, så nu måste jag sluta här. Ha en fortsatt bra torsdag där hemma i Sverige.

Gert

Onsdag förmiddag och jag har precis landat på Arlanda efter att först haft några tidiga morgonmöten uppe i Luleå. Nu bär det av i rekordfart härifrån Arlanda ned till Degerfors där jag skall genomföra en föreläsning i eftermiddag.

Dagens offentliga tankar går förstås till dagens stora nyhet om Koenigseggs avhopp från att köpa SAAB. Mitt svar på frågan jag ställde igår kring ledarutveckling ber jag att få återkomma till senare i veckan.

Du som läser min blogg regelbundet vet att jag redan från början varit inne på att SAAB sannolikt kommer att läggas ned och gå ur tiden som självständig biltillverkare. Nu tillhör jag inte med dem, liksom jag, som nu får rätt så här i efterhand när det gäller framtiden för SAAB. Personligen tycker jag förstås att det hela är en mycket sorlig historia hur ägarna till SAAB har vanskött detta från början mycket starka varumärke. Men samtidigt är förstås en nedläggning mycket logisk med tanke på det globala bilmarknadsläget och SAABs ekonomiska status.

När nu en nedläggning står för dörren hoppas jag verkligen att all den kompetens som finns hos de anställda på SAAB inte kommer att spolas ut med badvattnet. Konkurrenten Volvo borde nu verkligen passa på att förstärka sin kompetens samtidigt som annan produktion borde kunna förläggas till Trollhättan. Kanske näringsministerns tidigare idé om vindkraftsverksproduktion nu kan bli verklighet.

Nej, nu kommer mitt bagage på bandet så nu måste jag sluta med att önska dig en trevlig onsdag.

Gert

Tisdag förmiddag och jag har fått en kortare paus här i mitt uppdrag i Luleå som jag nu ägnar åt min blogg. Att vi befinner oss i den mörkaste delen av året råder det ingen tvekan om, åtminstone inte här uppe. När jag lämnade hotellet strax före 08.00 var det så här mörkt som det är på bilden och även nu mitt på förmiddagen är det fortfarande inte speciellt ljust. Jag undrar just när det blir mörkt i eftermiddag?

Mitt inlägg i dag tänker jag ägna åt en fråga som jag hade uppe med en kund häromdagen, nämligen det här med utveckling av chefer och ledarskap. Tyvärr är det så att väldigt många försöker lösa sina ledarskapsproblem, d v s dåligt fungerande ledare, med att investera i olika typer av utbildningar, kurser och program. Ser jag till den data vi har inom BAAB är det ytterst sällan sådana satsningar resulterar i ett bättre ledarskap, i vart fall inte i termer som vi kartlägger ledarskap. Men tro nu inte att jag är utbildningsfientlig, för det är jag förstås inte. Utbildning och träning skadar mycket sällan och för den personliga utvecklingen är detta förstås alltid bra. Däremot är det långt ifrån alltid som en chefsutbildning resulterar i ett bättre ledarskap. I Sverige satsas det årligen flera miljarder på utveckling av chefer och ledare samtidigt ser jag på den data vi inom BAAB årligen fångar att ledarskapet upplevs som något sämre för varje år som går. Hur detta riktigt hänger ihop kan jag inte helt säkert uttala mig om, dock har jag en hypotes som går ut på följande:

·        Chefers arbetssituation blir tuffare och tuffare för varje år vilket gör att tiden att ägna åt ledarskap och medarbetarna blir kortare och kortare för varje år

·        De flesta chefsutbildningar och ledarutvecklingsprogam är för generellt och teoretiskt upplagda med för lite fokus på varje chefs egna förutsättningar

·        En chefs ledarskap bedöms enbart utifrån vederbörandes agerande och handlande inte utefter vilka kunskaper hon eller han besitter

Men om inte utbildning hjälper vad gör man då? Hur jag besvarar denna ”10 000:- kronorsfråga” får du veta i morgon.

Ha en bra tisdag!

Gert

Måndag lunch och jag har precis ätit lunch på Värmlands Rasta strax öster om Karlstad. Om lite drygt en timme börjar mitt uppdrag på ett välkänt Karlstadsföretag, vilket förblir en hemlighet. Innan jag sätter mig i bilen för den korta resan in till Karlstad skall jag bara lägga sista handen vid mina förberedelser inför eftermiddagens aktivitet. Så snart jag är klar senare i eftermiddag bär det av med rekordfart mot Arlanda och flyget upptill Luleå, tur att det är sommarväglag på vägarna idag.

Under helgen imponerade verkligen damlandslaget på skidor, eller vad säger du om den övertygande segern i stafetten? Det är verkligen tur att vi har vårt damlandslag när det så småningom drar ihop sig till OS i februari. Över huvudtaget menar jag att den svenska damidrotten just nu står sig starkare än herridrotten. Jag tycker att herrsidan inom idrotten borde lära en hel av damernas/tjejernas framfart. Särskilt imponerande tycker jag det är eftersom damidrotten inte alls förfogar över de resurser som herrsidan har inom flertalet idrotter, t ex inom fotbollen.

Nej, nu måste jag fokusera på min egen gren d v s att arbeta för bättre arbetsplatser och bättre ledarskap. Jag önskar dig en riktigt bra vecka med en massa positiva överraskningar!

Ha det så bra!

Gert

Tänk nu är det fredag igen, konstaterade jag för en stund sedan vid frukostbordet. Eftersom jag ofta tjatat om det, tänker jag inte skriva igen att ”tiden bara rusar fram”, men förlåt nu gjorde ju det i alla fall.

Igår var jag ju uppe i Ramkvilla på Värdshuset och körde en halvdagsaktivitet med ett tjugotal chefer från en Småländsk arbetsplats inom den offentliga sektorn. På vägen hem under min reflektion över dagens händelser slog det mig plötsligt hur oerhört värdefull en god stämning/atmosfär är för en grupp. Chefsgruppen jag arbetade med igår präglades verkligen av en riktigt god stämning med högt i tak och humorn alltid närvarande. Det är inte alltid mina allvarliga budskap kring ledarskapets betydelse för verksamhetens effektivitet lockar till så många skratt och humoristiska kommentarer som igår eftermiddag. Tro nu inte att detta betyder att mina budskap skämtades bort, tvärtom är jag övertygad om att alla närvarande verkligen tog till sig det mesta av det jag ”predikade” om. Jag är helt övertygad om att en god stämning, som den igår eftermiddag, verkligen främjar ett effektivt lärande. Mår man bra tillsammans så öppnar vi oss betydligt mera för nya intryck och ny information jämfört med om vi hela tiden måste vara på vår vakt i förhållande till övriga i gruppen. Detta senare möter jag tyvärr alltför ofta, inte minst i ledningsgrupper. Jag kan riktigt se hur mycket energi som går åt för att bevaka de egna ställningarna. T ex om någon har ett spänt förhållande till någon annan i gruppen och denne någon kommenterar något jag har sagt så dröjer det inte länge förrän den förstnämnde kommer med ett inlägg av exakt motsatt innebörd.

Eftersom det är fredag idag igen, förlåt nu var jag där igen med att tiden bara …, vill jag naturligtvis önska dig en riktigt trevlig och skön helg. Som vanligt kan du räkna med att jag återkommer med nya inlägg i nästa vecka. Nästa vecka inleder jag i Karlstad för att därefter fortsätta med några dagar i Luleå och en tripp till Oslo via ett nedslag i Degerfors, med andra ord kan du räkna med fortsatta avsnitt ur min publika resedagbok d v s den här bloggen.

Ha det så bra!

Gert

Växjö torsdag morgon, och jag är strax på språng ut på uppdrag igen. Idag har jag dock den fantastiska förmånen att inte behöva åka så långt, jag skall nämligen bara åka till Ramkvilla några mil norrut från Växjö.

Min och Robert Holmbergs föreläsning igår eftermiddag på Kvalitetsmässan i Göteborg blev riktigt lyckad, om jag nu kan bedöma detta själv. Populär var den i alla fall med tanke på att vår föreläsningssal fylldes till sista plats, salen rymde 260 personer och det fanns inga tomma stolar när jag hälsade åhörarna välkomna. Som vanligt på den här typen av arrangemang så är det en del som går medan andra kommer till varför jag bedömer att snittpubliken låg kring ca 240 – 250 personer under hela föreläsningen. Av miner och kroppsspråk, frågorna, den avslutande applåden och de som ville tala med oss efteråt förstod vi att ”Chefen från helvetet” var populär. När jag ställde frågan till åhörarna under min del av föreläsningen om det var någon som kände igen sig, så hördes ett svagt mummel i salen samtidigt som jag från min position uppe på podiet kunde läsa av en hel del nickningar. Efteråt var det några som kom fram och lät mig förstå att jag beskrivit deras situation precis mitt i prick – stackars chefer!

En fråga som en ur publiken ställde på slutet var hur länge man kan vänta med att ”plocka bort” en chef som inte fungerar i sin grupp. Jag minns nu inte detalj hur jag svarade, men innebörden i mitt svar var och är att man som regel väntar alldeles för länge. En dåligt fungerade chef kostar oerhört mycket både i termer av effektivitet, hälsorisker och vantrivsel för medarbetarna. Men självfallet skall vederbörande erbjudas stöd och utveckling långt innan han/hon ”plockas bort”. Men kanske viktigast av allt, få rimliga förutsättningar att utöva ledarskap i termer av både tid och stöd från sin egen chef.

Nej, nu måste jag packa ihop mina saker och ge mig iväg norrut.

Ha en trevlig torsdag!

Gert

Jag befinner mig just nu på Kvalitetsmässan i Göteborg och har precis ätit lunch. Om lite drygt en timme är det min tur att gå upp scenen och tillsammans med organisationsforskaren Robert Holmberg från Lunds Universitet och genomföra vårt seminarium ”Chefen från helvetet”. Det är inte utan att jag börja känna av en viss nervositet och spänning, det är ju inte varje dag som jag har turen att få tala inför en sådan stor skara som det blir nu i eftermiddag. I morgon bitti tänker jag återkomma och berätta hur det gick och hur många det var som lyssnade.

När jag nu ser på det övriga seminarieprogrammet så inser jag att konkurrensen om deltagarna är stenhård här på mässan. Robert och jag har fått konkurrera med ett antal professorer, statssekreterare, välkända företagsledare och organisationsföreträdare. Konkurrensen gör ju bara att man skärper till sig det där lilla extra, så den räds jag inte. Samtidigt är Roberts och mitt upplägg så pass starkt att det med all säkerhet står sig mycket bra, oavsett den hårda konkurrensen. Du förstår säkert nu att det inte är något fel på min laddning – det här skall bli JÄTTEKUL!

Jag önskar dig en trevlig eftermiddag samtidigt som jag hoppas att du håller tummarna för mig och Robert.

Gert

Umeå tisdag förmiddag, och jag har precis avslutat mitt första möte här på hotellet och sitter nu och förbereder mig inför nästa möte här på mitt rum på 13:e våningen med utsikt över Umeälven och stora delar av staden. Nu är mitt möte förstås inte här på rummet utan ute på kundens kontor en bit från stadskärnan. Regnet har tyvärr inte upphört sedan igår utan det fortsätter att strila även idag, tur att det finns taxi.

Igår resonerade jag kring drevet och jakten på Vattenfalls VD och senare på dagen blev det ju klart med vem som kommer att efterträda honom. Jag hoppas att den nye VDn som börjar sin tjänst nästa sommar är medveten om svårigheterna att leda en politiskt styrd organisation. Det som nu hänt inom Vattenfall är ett utmärkt exempel på hur komplicerat det är att leda en verksamhet som är politiskt styrd. Vattenfalls utveckling från ett inhemskt oligopolföretag till ett internationellt aktat företag inom energibranschen är minst sagt imponerande liksom den ekonomiska utvecklingen av företaget. Trots detta har nu Näringsministern tvingat fram ett VD-skifte i förtid. Vad jag förstår så har Näringsdepartementet nu en annan agenda för Vattenfall än den som styrelsen och ledningen haft att arbeta efter. Centerpartiets komplicerade förhållande till kärnkraften har säkert också spelat en stor roll under den här processen.

I min dagliga gärning träffar jag ofta chefer från kommun- och landtingssektorn och jag har genom dessa också förstått hur komplicerat det kan vara ibland, särskilt i de fall när det blir maktskiften efter ett val. Jag anar därför att det finns en berättigad oro hos många idag inför nästa års val. För någon vecka sedan utsåg jag cheferna inom den offentliga sektorn till de verkliga hjältarna, inte minst med nyss nämnda i beaktande kvarstår denna hjälteutnämning även idag.

Nej, nu måste jag ut i regnet och hitta en taxi så att jag inte missar tiden för mitt nästa möte.

Jag önskar dig en trevlig tisdag oavsett om det regnar på dig eller inte.

Gert

Måndag förmiddag och jag sitter här på Arlanda och väntar på mitt flyg upp till Umeå. Hela vägen upp hit till Arlanda har jag kört i dimma och regn och fortfarande öser regnet ned här på Arlanda varför bilden här nedan inte ger en rättvis bild. Genomfartstrafiken nere i Stockholm var också rena mardrömmen idag, det tog mig drygt 1,5 timme att färdas från Kungens kurva hit upp till Arlanda, puuh!

Sedan i mitten på förra veckan har mediadrevet gått hårt fram mot Vattenfalls VD och när det nu står klart att han stannar kvar till sin pension nästa sommar tycks media bortse från det. Personligen tycker jag Vattenfalls VD fått utstå en hel massa oförtjänt kritik och framförallt till stora delar en felaktig kritik beroende på medias brist på kompetens. Samtidigt som detta är sagt vill jag även markera att jag inte tycker att avtalet med det tyska dotterbolaget är särskilt smart med tanke på riskerna för hela koncernen. Å andra sidan var detta avtal nödvändigt med tanke på det tyska regelverket och numera bekräftar ju även Näringsdepartementet detta. Det man kan kritisera är däremot köpet av den tyska kärnkraftsverksamheten, vilket gjordes under tidigare regeringens regim.

Nej, nu ropar de ut mitt flyg så nu måste jag sluta.

Ha en kanonbra vecka!

Gert

Fredag lunch och jag tar en kort paus från mitt spännande uppdrag här i västra delarna av vårt land. Senare i eftermiddag bär det av hemåt igen för att fira helg. Den kommande helgen blir särskilt trevlig eftersom jag och frun får hem våra bägge söner med respektive, det blir ju tyvärr lite sällan man träffas när man har vuxna barn.

Igår eftermiddag fick jag en ny titel att sätta på visitkortet. Jag har kallats för mycket i mitt liv, men aldrig trodde jag att jag skulle kallas för taliban. Nu är det förstås inte alls så illa som det låter, för jag fick veta av en kollega att en kund kallade mig för ”Arbetsmiljötaliban” efter att ha läst min bok ”Rätt förutsättningar på jobbet?” ISBN:978-91-977552-0-7 (om du vill köpa och läsa boken kan du göra detta på http://www.battrearbetsmiljo.se ). När jag ryggade för benämningen så övertygade min kollega mig att jag skulle se hela i positiv mening d v s Arbetsmiljötaliban i positiv bemärkelse. Jag har i och för sig nu i efterhand svårt att se benämningen ur någon annan vinkel, för en med Arbetsmiljötaliban kan ju bara menas en extremt medveten och hängiven arbetsmiljökämpe – och det stämmer ju verkligen in på mig, eller vad tycker du som känner mig?

Oj vad tiden går, nu måste jag sluta för att köra vidare med mitt program här hos kunden.

Jag önskar en riktigt trevlig helg!

Med talibanhälsningar

Gert

Torsdag morgon och veckan börjar så smått lida mot sitt slut, tänk vad tiden bara rusar i väg! Idag kommer jag ägna en del av dagen till att tillsammans med forskaren Robert Holmberg från Lunds Universitet förbereda vårt seminarium på Kvalitetsmässan i Göteborg på onsdag i nästa vecka. Rubriken för vårt seminarium har den smått provokativa rubriken ”Chefen från helvetet”, så vi bör därmed ladda våra inlägg med tillräckligt med krut. Anmälningarna till vårt seminarium, som bara är ett av väldigt många på den tre dagar långa Kvalitetsmässan, är redan imponerande många och långt över våra förväntningar på ett hundratal deltagare.

Vi tror båda att det är rubriken som främst väckt intresset för seminariet, för vi tror inte att kan det vara vi som föreläsare som har en sådan dragningskraft. Men ärligt talat så är det säkert ämnet i sig som dragit till sig så många deltagare. På torsdag i nästa vecka så tänker jag återkomma med ett litet refererat om hur det hela avlöpte. Vill du redan nu veta mer kring vårt seminarium eller kanske rent av vill anmäla ditt deltagande så besök gärna BAABs hemsida på www.battrearbetsmiljo.se där det finns en länk direkt till Kvalitetsmässan.

Samma bild idag igen? Du kanske undrar hur jag tänker när jag lägger ut mina bilder här på bloggen? Idag tycker jag bilden verkligen stämmer in med rubriken. Har du som jag tittat på TV-serien ”The Office” (OBS! den från BBC) så hänger du helt säkert med på mitt resonemang. Tanken bakom bilden igår, var en inbjudan till att kontakta mig med anledning av bakgrunden till och mina syften med mina blogginlägg. Tyvärr är det ingen som hörsammat denna inbjudan ännu, kanske gav bilden trots allt fel signaler, vad vet jag?

Ha en fin torsdag och imorgon är fredag!

gert

Onsdag lunch och jag har precis kommit ut från dagens andra möte här i Södertäljetrakten. Eftersom jag har god tid innan nästa möte hinner jag skriva ihop några rader till min blogg här på parkeringsplatsen utanför kontorsbyggnaden jag strax skall besöka.

Idag behöver jag skriva av mig en del frustration kopplat till mina inlägg här på min blogg, för nu har det hänt igen. Vad då hänt igen?, tänker du kanske nu. Jo, det som hänt är att jag återigen fått ett irriterat mail från en tillfällig bloggbesökare som tror sig förstå varifrån jag fått min idé till ett specifikt inlägg för någon vecka sedan. Tänk vad en del har förmåga att läsa in både det ena och andra av texten och av det som är mellan raderna. På senare tid har det hänt mig med vid två tillfällen att jag blivit påhoppad med att jag lämnar ut mina uppdragsgivares situation till allmänt beskådande. I bägge dessa fall är det naturligtvis helt tagit ur luften eftersom det inte finns minsta koppling mellan mina närliggande besök och det jag skrivit på min blogg. Jag blir alldeles matt av att någon kan tro att jag är så obeskrivligt dum att jag skulle skriva om en kund på min blogg i negativa eller tvivelaktiga termer. Jag hoppas att du som läser detta inte tvivlar på min förmåga att skilja på vad som är publicerbart och inte, skulle du mot förmodan ändå göra det ber jag dig kontakta mig personligen så får jag försöka att klargöra min bloggfilosofi närmare för dig.

Samtidigt som jag framfört ovanstående så är det förstås på det viset att väldigt många kan känna igen sig i många av mina texter om man så vill. Jag skriver ju väldigt ofta om arbetsplatsrelaterade frågeställningar och på senare tid har jag skrivit mycket om både den offentliga och privata sektorn.

Varken tidigare eller i framtiden kommer jag att avslöja några mindre tilltalande sidor hos mina uppdragsgivare, jag är inte den som sågar av den gren jag sitter på!

Ha nu en bra onsdag så skall jag in nu och försöka sälja mina tjänster till en ny uppdragsgivare.

gert

Tisdag morgon och jag skall om en stund ger mig ut på veckans resa runt om i vårt avlånga land. Innan jag startar bilen tänker jag delge dig mina tankar med anledning av den pågående debatten kring lärarnas arbetstid i skolan.

Från arbetsgivarhåll driver man nu på för att lärarna skall vara i skolan och arbeta 40 timmar i veckan precis som de flesta andra yrkesgrupper. Nu handlar inte detta om att skipa rättvisa gentemot mot andra utan om var någonstans lärarna skall befinna sig under sin arbetstid. Enligt mitt synsätt finns det som talar både för och emot en 40-timmars vecka i skolan för lärarna. En grundförutsättning är förstås att det finns acceptabla arbetsutrymmen på skolan med tillgång till dator och annan nödvändig utrustning. I många skolor existerar inte detta och då blir en förlängd arbetstid i skolan rent kontraproduktiv i många fall liksom att lärarnas totala arbetstid sannolikt kommer att öka efter de mesta av förberedelsearbetet måste göras i hemmet utöver de 40 timmarna i skolan.

Det som talar för en utökad arbetstid i skolan är framförallt tillgången till lärarna ökar för eleverna. Förutom detta ökar möjligheterna till samarbete och samverkan mellan lärarna och mellan skolledningen och lärarna, vilket på de flesta skolor skulle vara både behövligt och kvalitetshöjande. Resultaten i skolan är så pass dåliga att allt som kan göras för att öka kvaliteten i verksamheten är positivt.

Det som talar emot, åtminstone till viss del, är lärarnas behov av att i lugn och ro kunna förbereda kommande lektioner. Den pedagogiska kvaliteten är enligt min mening starkt beroende av förberedelserna. Skulle en ökad arbetstid inom skolans väggar medföra att tiden för det viktiga förberedelsearbetet skulle minska kommer 40-timmars veckan i skolan att få helt motsatt effekt.

Nej, nu har jag inte mer tid att ägna åt denna fråga idag, nu måste jag ut på fältet och arbeta.

Ha en trevlig tisdag!

gert

Måndag förmiddag och jag har en av dessa sällsynta arbetsdagar här hemma i Växjö. Under dagen har jag för avsikt att försöka arbeta ifatt mig när det gäller både en del skriv- och analysarbete som ligger efter med.

Under helgen som gick blev det ett besök på en av de största Julmarknaderna i landet, nämligen på Huseby strax söder om Växjö. Julmarknaden, eller rättare sagt Julmässan som den benämns av arrangörerna, där besöks varje år av mer 40 000 besökare. När vi var där i lördags vimlade det av besökare från Danmark och parkeringsplatsen var fullproppad av bilar och bussar. Bland alla tomtarna och alla andra juldekorationer fanns det gott om utställare som sålde allahanda matvaror och godsaker. För egen blev det en Punschsenap och en Prästost som lagrats i 2,5 år.

Nej, nu måste jag lägga helgens fröjder bakom mig och sätta igång med arbetet som ligger framför mig idag. Imorgon tisdag bär det av på resa igen så då blir det inte någon tid över till övrigt arbete förutom mina kundbesök förstås.

Ha en bra start på veckan!

gert

Fredag eftermiddag och jag precis landat hemma i Växjö efter en snabbtur till Skåne och min kollega där nere. På vägen till och från Skåne passerar jag alltid godisaffären Candy Airlines utmed E4:an några mil söder om Markaryd. Personligen har jag aldrig stannat där eftersom jag inte äter något godis själv eller har några barn som skall ha lördagsgodis.

På tal om lördagsgodis så tänker jag på alla chefer som är kloka nog att uppmärksamma sina medarbetare lite extra inför helgen genom att t ex bjuda på något gott till fikat eller kanske bäst av allt ge lite extra feedback och återkoppling efter veckans arbete. Jag är övertygad om att det är svårt att överskatta värdet av lite extra uppmärksamhet från chefen så här strax före helgen. Har du som chef missat det idag, så tänk istället på det inför nästa fredag.

Jag önskar dig en riktigt trevlig helg!

gert

Torsdag förmiddag och jag sitter här på det nybyggda Kulturens Hus i Luleå och tar en kopp te i avvaktan på mitt nästa möte. När jag tittar ut genom fönstret ser jag att snön fortsätter att sakta dala ned från himlen, säkert är detta första tecknet på att vintern är på väg hit till kusten nu, inne inlandet ligger redan ett tunt snötäcke vad jag har hört.

Tankarna som ockuperar mig just nu är hur komplext det är att bedriva en offentlig verksamhet såsom en kommun, ett landsting eller statlig verksamhet jämfört med hur det inom den privata sektorn. En privat verksamhet går ut på att tjäna pengar d v s bedriva verksamheten med vinst. Detta är naturligtvis långt ifrån enkelt alltid, inte minst med tanke konkurrens och konjunktursvängningar. Men i princip utgår allt i en privat verksamhet på att generera lönsamhet, det som inte är lönsamt avvecklas. En offentlig verksamhet har ofta betydligt fler fokus att ta hänsyn till plus att den politiska styrningen ytterligare komplicerar både planering och drift. Varje gång jag har förmånen att få jobba med den offentliga sektorn slås jag av denna komplexitet och hur mycket mindre komplex en privat verksamhet är. Förutom lönsamhetsperspektivet i termer av ”vinst på sista raden” har de flesta offentliga verksamheten precis samma parametrar att beakta som en privat verksamhet plus den komplexitet som tillkommer genom bland annat den politiska styrningen.

En offentlig verksamhet, t ex en kommun eller landsting, är ofta dessutom avsevärt mycket större än de allra flesta privata verksamheter. Det är t ex långt ifrån ovanligt att t ex en kommunal förvaltning ”omsätter” över en miljard kronor per år, hur många svenska företag har vi som omsätter mer än så?, inte är de så förfärligt många.

Jag landar nu i att jag är mycket imponerad av dem som leder och ansvarar för offentliga verksamheter. I allmänhetens ögon är det nästan alltid företagsledare som lyfts fram som hjältar, i mina ögon finns de flesta hjältarna i vårt land att finna inom den offentliga sektorn.

Nej, nu måste jag avrunda och rusa iväg till mitt nästa möte.

Kör försiktigt om du är ute i snövädret!

gert

Onsdag kväll och jag sitter här återigen på mitt hotellrum i Luleå och summerar dagens tankar efter att först ha förberett mig inför morgondagens aktiviteter här uppe. Imorgon eftermiddag bär det tillbaka hemåt igen via Stockholm.

I dag på morgonen blev ju klart att förutsättningarna för Köpenhamnsmötet kring klimathotet nu blivit ganska annorlunda. Köpenhamnsmötet har ju hittills presenterats som det avgörande mötet för att rädda världen ifrån ödesdigra klimatkonsekvenser. Trots Fredrik Reinfeldts och EUs energiska ansträngningar att få igenom ett formellt beslut från Barack Obama så sprack det hela på den komplicerade politiska processen i USA. Enligt min mening skall ingen skugga falla på vare sig Reinfeldt eller Obama, jag är övertygad om att de bägge gjort vad de kunnat. Låt oss ändå hoppas att Köpenhamnsmötet kan bli ett viktigt avstamp för den vidare processen.

Det jag funderar kring nu med facit i hand, är om förhoppningarna inför Köpenhamnsmötet verkligen varit realistiska? Jag har nog egentligen aldrig trott på att de skulle vara möjligt att ena hela världen kring ett sådant ambitiöst program som nu diskuterats. Än är konsekvenserna, lyckligtvis, av klimatförändringarna inte tillräckligt stora och tydliga för alla och än finns det andra problem som är större och då överskuggar miljö- och klimatfrågorna. Samtidigt tycker jag att EU och det svenska ordförandeskapet gjort alldeles rätt i att sätta målet högt för Köpenhamnsmötet – siktar man mot stjärnorna så når ofta i alla fall trädtopparna. Min slutsats blir därför att utan dessa tidigare förhoppningar på Köpenhamnsmötet hade man sannolikt inte kommit så här långt som nu säkert ändå kommer att göra.

Ha en trevlig onsdag kväll och en bra torsdag.

gert

Tisdag kväll och jag sitter här på mitt hotellrum i Luleå och summerar dagens tankar innan jag tar tag i förberedelserna inför morgondagens aktiviteter.

De tankar jag vill dela med mig av idag handlar om den eviga frågan om vilket som är bäst, decentralisera eller centralisera. I sviterna av den ekonomiska krisen så omorganiseras och omstruktureras det för fullt runt om på de svenska arbetsplatserna, inte minst inom den offentliga sektorn. Inom många organisationer funderar man mycket på vilken väg man skall välja, decentralisera för att öka effektiviteten lokalt genom suboptimering eller centralisera för att öka effektiviteten genom stordrifts- eller samordningsfördelar. Jag ser det här med att decentralisera och centralisera som två stora kraftfält som står emot varandra. Försöker man åstadkomma bägge sakerna samtidigt så känns de motverkande krafterna väldigt tydligt.

Att decentralisera d v s flytta ut befogenheterna och resurserna ut i verksamheten, ofta så nära kunderna/brukarna som möjligt har givetvis sina fördelar, inte minst vad gäller medarbetarnas påverkansmöjligheter och delaktighet i verksamheten. Den mest påtagliga nackdelen är risken för kontraproduktiva suboptimeringar t ex lokala lösningar som lokalt främjar verksamheten men som blir dyrare än om de varit generella för verksamheten.

Centralisera d v s befogenheter och resurser flyttas uppåt i organisationen för att underlätta samordning och stordrift, har givetvis också sina uppenbara fördelar inte minst vad gäller kostnadseffektiva lösningar och lägre enhetskostnader. Den mest påtagliga nackdelen förutom sämre påverkansmöjligheter och delaktighet för medarbetarna uti i linjen är en lägre flexibilitet och kundorientering.

Nej, nu börjar magen att kurra, bäst att lyssna på den och gå ned i restaurangen och se vad som står på menyn ikväll.

Ha en fortsatt bra vecka.

PS Det blev en Biff Rydberg med GI-stuk till kvällsmat, visst ser det gott ut? Ds

gert

Måndag kväll och jag sitter nu åter här på Arlanda och väntar på mitt flyg, den här gången bär flyget i väg upp till Luleå. Tidigare idag har jag varit på några möten inne i stan och passade då på att äta lunch i Högtorshallen. Är man inte hungrig när man kommer dit, så blir man när man ser all god mat som ligger i diskarna, trots att det bara är måndag.

Mitt under min lunch så ringde en av mina tidigare uppdragsgivare och frågade om jag kunde ställa upp som referens på nytt arbete han sökt. Spontant vill jag ju alltid vara mina uppdragsgivare till lags, men när det gäller något sådant som att lämna referenser så är jag mycket restriktiv. Tyvärr vet jag att många inte tar tillräckligt seriöst på det här med referenser trots att de som ringer är i stort behov av att få veta hur det verkligen är. Personligen så har jag som sagt en restriktiv hållning och utställer i princip aldrig löften om referenser om jag inte är 100 procent säker på individens starka och svaga sidor. När jag framhöll detta så förstod min tidigare uppdragsgivare efter några minuter min inställning och vi skildes åt i god anda, trots mitt negativa svar på hans begäran.

Så är det åter en ny vecka och nya insatser, alltid lika spännande så här på måndagen att se vad veckan kommer att ha i sitt sköte.

Ha en jättefin vecka, så hörs vi från Luleå imorgon.

Gert