SUSTAINABLE PERFORMANCE

Tisdag morgon och vintern lyser alltjämt med sin frånvaro. Hörde på tal om detta på radion att slädhundarna uppe på Grönland håller på att svälta ihjäl eftersom det inte finns någon is som möjliggör någon jakt på säl och fisk, inte så konstigt då att vi har så varmt här nere.

I går utlovade jag att jag skulle berätta om mina ”äventyr” i samband med mitt uppdrag i Baltikum 1999 – 2000. Upprinnelsen till mitt uppdrag var ett önskemål från Riksrevisionsverket (nuvarande Riksrevisionen) att den svenska biståndsinsatsen, i samband med det aktuella landets övergång till EU redovisningsföreskrifter, skulle utvärderas eftersom de kommit signaler på att arbetet inte genomfördes på det sätt som det skulle. Eftersom jag vid den tiden hade ett annat uppdrag för Riksrevisionsverket fick jag en förfrågan om jag och någon av mina dåvarande kollegor kunde ta på oss detta utvärderingsuppdrag. Uppdraget lät både spännande och angeläget så efter moget övervägande tackade vi ja till detta.

Redan under den första dagen på plats i Baltikum började jag och min kollega att ana att allt inte stod riktigt rätt till. Det var nog, kommer inte riktigt ihåg exakt just nu, först vid det tredje eller fjärde besöket som vi riktigt kunde sätta fingret på något konkret bevis på man försökt dölja för oss hur det egentligen stod till. Vi upptäckte allt eftersom tiden gick fler och fler bevis på att övergången till västeuropeiska redovisningsstandarden inte alls hade implementerats så långt som den skulle ha gjort vid den aktuella tidpunkten. Vi förstod allteftersom tiden gick att det fanns väldigt starka motkrafter mot en sådan förändring av redovisningen av statens inkomster och utgifter. Den sovjetiska redovisningsmodellen, vilken jag kommer att bespara dig information kring, var av en sådan karaktär att möjligheterna till att dölja transaktioner och händelser var nästintill obegränsade. Under min skolgång skrev jag faktiskt en uppsats kring just denna modell vilken inte alls bygger på den ”dubbla bokföringens principer”. För dessa s k motkrafter (min vänliga omskrivning av en mer elak beteckning) innebar en övergång till de standarder som råder för staterna inom EU när det gäller en stats redovisning (bokföring) sannolikt mycket stora ekonomiska och maktpolitiska nackdelar. Av dessa skäl gjorde man allt man kunde för att sabotera arbetet med att transformera över statens redovisning till det öppna och transparanta redovisningssystemet som gäller inom EU. Dessa motkrafter gjorde vad man kunde för att föra mig och min kollega bakom ljuset. Nu med facit i hand inser jag att vi sannolikt vid tillfället hade en verklig hotbild mot oss, tur då att vi hade livvaktsskydd – mer om detta i kommande inlägg.

Vår utvärdering blev av ovanstående skäl mycket kritisk, vilket medförde en hel massa turbulens både i Sverige och i det aktuella baltilska landet. I landet ifråga fick flera höga tjänstemän inom finansministeriet sparken och konsultfirman som haft uppdraget blev utslängda ur landet. För egen del fick jag och min kollega efter några månader en förfrågan från landets regering om vi kunde ta på oss uppdraget att slutföra arbetet med att anpassa landets riksredovisning till kraven från EU. Efter stor tvekan både från officiellt svenskt håll och från vår egen sida blev det ändå så till slut att vi åkte tillbaka och tog tag i sakerna.

Gert Ohlin