Vem som helst kan/skall inte formulera frågor
Fredag morgon och snart är ännu en vecka förbrukad, tycker du som jag att tiden bara rusar iväg?
I gårdagens inlägg kunde du ta del av mina frustrerade åsikter kring den mer eller mindre ”vårdslösa” hanteringen av många HR-frågor, inte minst när det gäller medarbetarundersökningar. Med ”vårdslösa hanteringen” menar jag att alltför många aktiviteter genomförs utan några reella kopplingar till forskningen och den beprövade erfarenhet som finns dokumenterad. När det gäller just medarbetarundersökningar så är jag speciellt frustrerad över den okunnighet som tycks finnas när det gäller frågemetodik, grundläggande statistik och olika frågors relevans i förhållande till dess faktiska betydelse för antingen medarbetarna eller verksamheten. Jag påstår med emfas att ”vem som helst kan inte ställa frågor” när det gäller något sådant allvarligt som just medarbetarundersökningar.
Det allra mest grundläggande (metodikens ABC) är att först bestämma VAD det är man vill veta/ha information kring och VARFÖR d v s syftet med frågeställningen. Det går inte bara att ställa en fråga rakt ut i luften bara för att frågan känns relevant som fråga betraktat. Alla vi som har kunskap inom området vet att det är helt avgörande att man först fastställer VAD och VARFÖR innan arbetet med frågeformuleringen kan ta sin början. Ett annat mycket vanligt fel är att bara formulera någon enstaka fråga kring det man önskar få veta. Alla vi som kan det här med frågemetodik, statistik och analys av kvantitativa data vet att detta självfallet är mycket riskabelt. Är dessutom inte frågeformuläret och de enskilda frågorna validerade är man ute och cyklar riktigt ordentligt i snårskogen. Men, tänker kanske du som inte direkt sysslar med detta, så illa är det väl ändå inte? Om du bara visste hur det ofta ser ut så skulle även du bli frustrerad. Det som förvånar mig allra mest är att de allra flesta som fattar beslut i dessa frågor är akademiker och därmed under sin utbildning borde ha fått lära sig grunderna bakom det här i samband med sina examensarbeten eller sina avhandlingar.
”Som man frågar får man svar” är ett gammalt känt ordstäv. Den som formulerat detta en gång måste vara någon riktigt vis person. Jag kan knappast tänka mig något mer sant än detta.
Nu är det strax helg så nu kastar jag, åtminstone för en tid, min frustration i papperskorgen. Tills vi hörs på måndag igen önskar jag dig en riktigt trevlig helg!
Gert Ohlin
http://www.battrearbetsmiljo.se/boken.php
