Tankar från Luleå
Onsdag kväll och jag sitter här på mitt favorithotell i Luleå och summerar dagen. Precis som vanligt här uppe i norr har dagen varit full av spännande möten med trevliga människor. Tillsammans med min kollega Lars häruppe har vi åkt kors och tvärs från det ena mötet till det andra. Redan ser jag framemot morgondagens möten varav det första blir här på hotellet under frukosten.
Förutom mina egna intryck från dagens möten sitter jag och funderar över det pågående drevet mot LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin. Det verkar som om vissa journalister bestämt sig för att se till att göra situationen ohållbar för Wanja. Självfallet har media en viktig uppgift när det gäller att kritiskt granska våra makthavares förehavande, men nu tycker jag att det gått lite väl långt i fallet Wanja Lundby-Wedin. Det känns som om en grupp journalister inte kunde smälta att Wanja fick sin styrelses fulla förtroende för en tid sedan i samband med AMF-affärerna. Nu söker dessa journalister med ljus och lykta efter fler ”skandaler”. T ex vilka företagsledare och höga chefstjänstemän har inte någon gång tagit med sig sin livskamrat i samband med någon resa och låta vederbörande bo över i samma rum utan att detta betalats eller skattats för? Eftersom jag har ganska god inblick i dessa frågor vågar jag påstå att detta är mer eller mindre kutym inom både näringslivet och stora delar av den offentliga sektorn. Livskamratens och/eller barnets/barnens resor betalas däremot nästan alltid av chefen själv, däremot inte själva övernattningen såvida inte denna medför någon extra kostnad vilket den i normalfallet aldrig gör eftersom pris oftast sätt per rum, i varje fall utomlands. Nu försvarar jag i och för sig inte detta agerande, men att det skulle vara något anmärkningsvärt och/eller allvarligt håller jag inte med om eftersom detta hör till det normala. Dessutom är det lätt förstå att personer som är mycket hemifrån passar på att ta med sig någon familjemedlem på någon enstaka resa om tillfälle ges, särskilt om inte detta belastar arbetsgivaren/uppdragsgivaren ekonomiskt eller på annat sätt. Samtidigt förstår jag att den som aldrig är ute och resor i tjänsten kan reagera på dessa ”förmåner”. I dag ser jag också att tidningarna tar upp en sju gammal nyhet om att Wanjas man fick ett jobb av LO 2002. Lägger jag ihop allt detta så inser nog fler än jag att nu går verkligen drevet efter Wanja.
Innan jag sluter mina ögon för natten måste jag få skriva av mig ytterligare rader om min avsky över den skandalfokuserade massmedia vi har idag. Vi står inför ett viktigt demokratiskt val om en dryg vecka, och vad gör media? Jo, lägger resurser på att skapa skandalrubriker över företeelser i vårt samhälle som i grund botten bara är struntsaker. Nej, skärpning alla ni som känner er träffade av detta inom mediavärlden!
God natt från ett mycket ljust Luleå trots en gråmulen himmel.
Gert
