Kan inte släppa den bedrövliga patientsäkerheten
Torsdag och äntligen en kväll i hemmets lugna vrå, länge sedan sist en vardagskväll mitt i veckan. I kväll tänker jag återknyta till måndagens inlägg om de gigantiska kvalitetsbristerna inom vården. Jag kan faktiskt inte fortfarande begripa att det diskuterats så lite kring detta tidigare. För vad är det som kan jämföras med 3 000 döda och 100 000 skadade? Detta är vårt i särklass största samhällsproblem, och det diskuterar vi inte?
Är jag kanske för naiv som tror att det går att undvika felsteg inom vården. Nej, jag tror inte det. Naturligtvis måste man räkna med att det även inom kan förekomma en del fel på grund av den mänskliga faktorn, men ”hallo” inte 3 000 döda och 100 000 skadade varje år. Konsekvenserna utav detta blir ju att det farligaste vi kan göra är att besöka vården. Så kan det självfallet inte få vara!
Nej, upp till kamp kära läsare för en rimligare patientsäkerhet så vi slipper att riskera livet när vi kommer i kontakt med vården nästa gång.
Du som läst mig en tid nu, känner ju till att jag arbetar med arbetsplatsutveckling. Med denna bakgrund ligger det nära till hands för mig att koppla ihop vårdpersonalens arbetsförutsättningar med patientsäkerheten. Jag är nämligen helt övertygad att just personalens arbetsförutsättningar eller snarare bristen på rimliga arbetsförutsättningar är den största boven i dramat kring patientsäkerheten. Min slutsats av detta blir med andra ord att jag skall göra vad jag kan för att bidra till en bättre situation för personalen inom vården. Har du tillgång till någon ingång till någon framåt landstingsledning är du mer än välkommen att kontakta mig.
Gert Ohlin
