SUSTAINABLE PERFORMANCE

Fredag morgon och jag ser att dimmolnen på himlen börjar smälta samman av den fortfarande varma augustisolen. Den här morgonen funderar jag mycket kring läget ute på landets alla arbetsplatser, särskilt tänker på de arbetsplatser där det genomförts eller varslats om personalneddragningar.

Eftersom jag ägnar mina dagar åt att arbeta med arbetsplatsutveckling över hela landet så har jag en ganska bild över läget där ute. Det råder ingen som helst tvekan om att finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen slagit särskilt hårt mot arbetsmiljöarbetet. Jag vågar påstå att de allra flesta företag och myndigheter under den senaste 12-månadersperioden gjort minsta möjliga inom det här viktiga området eftersom fokus helt legat på att minska kostnaderna och anpassa verksamheten till den nya dystra verkligheten. När det nu så småningom börja vända kan jag bara hoppas att man återuppta aktiviteterna inom arbetsmiljöområdet. För fortfarande har vi i det här landet oerhört stora brister när det gäller arbetsmiljön och arbetsförutsättningarna för många människor. Enligt SCB:s undersökningar och BAABs kartläggningsdata kan man dra slutsatsen att minst en miljon går till en arbetsplats varje dag där man definitivt inte skulle vilja vara. Det enorma resursslöseri som detta innebär är så pass gigantiskt att ingen, så vitt jag vet, ännu inte vågat räknat på de samhällsekonomiska effekterna. Eftersom jag är en stor vän av förenklingarna resonerar jag själv så här:

• En person som vantrivs på sitt arbete på grund av dåliga arbetsförutsättningar på grund av en dålig arbetsmiljö, fel arbetsuppgifter eller andra orsaker presterar normalt väsentligt mycket mindre jämfört med om förhållandena varit annorlunda d v s personen ifråga hade tyckt om sin arbetsplats och sitt arbete och inte bara gått dit på grund av ”tvång” som är fallet i det första scenariot. Enligt BAABs arbetsplatsdata och mina egna erfarenheter vågar jag påstå att skillnaden i prestation mellan dessa bägge situationer ligger någonstans mellan 25 – 50 % d v s vi presterar 25 – 50 % mer/bättre om vi har bra arbetsförutsättningar och trivs på arbete jämfört med det omvända förhållandet. I min mycket förenklade beräkning nedan väljer att endast räkna med lägre siffran d v s 25 %.
• Det ekonomiska värdet av vad en heltidsarbetande person presterar är lite svårare att beräkna, men även här förenklar jag detta till att endast likställa detta värde med den totala lönekostnaden inkl sociala avgifter. Genomsnittslönen för tjänstemän ligger i dag på lite drygt 34 000:-/månad och för ”arbetare” på lite drygt 22 000:-/månad. I min beräkning nedan har jag utgått ifrån en snittlön på 25 000:-/månad. De sociala avgifterna och andra lönebikostnader har jag beräknat till låga 45 % av lönen. Detta ger då en årlig summa på 435 000:- (25 000 x 145 % x 12). För att få en ytterligare säkerhetsmarginal i min beräkning av värdet av vad en genomsnittlig svensk presterar i värde avrundar jag denna summa nedåt till 400 000:-/år.

Beräkning av värdet av det totala produktionsbortfallet p g a bristfälliga arbetsförutsättningar och dåliga arbetsmiljöer i Sverige

1 000 000 personer som vantrivs/ogillar sitt arbete och/eller sin arbetsplats x värdet av den lägre prestationen ( 400 000 x 25 %) 100 000:-/år = 100 miljarder/år

Denna summa 100 miljarder/år är förstås en mycket grov uppskattning, men samtidigt enligt min mening är summan det värde som allra minst går förlorad varje år i Sverige på grund av bristfälliga arbetsmiljöer och dåliga arbetsförutsättningar. Sannolikt handlar det om en betydligt större summa, troligen minst det dubbla eller tredubbla beloppet. I min starkt förenklade beräkning ovan har jag ju endast räknat på den del av den arbetande befolkningen som har de sämsta förhållandena. En mer rättvisande beräkning skall förstås också innefatta dem som endast ha halvbra förhållanden. Skillnaden i prestation om vi istället för halvbra (ganska bra) arbetsförutsättningar får bra arbetsförutsättningar ligger enligt BAABs arbetsplatsdata på genomsnittligt ca 20 % d v s vi presterar 20 % mer/bättre om vi får bra arbetsförutsättningar istället för endast ganska bra (halvbra) förutsättningar. Antalet personer som upplever sin arbetsplats och sitt som halvbra har jag ingen oberoende data att vila mig på, men utgår jag ifrån BAABs omfattande arbetsplatsdata skulle det handla om ca 40 % av den arbetande befolkningen d v s ca 2 miljoner personer. Lägger jag in även dessa uppgifter i beräkningen ovan hamnar jag på en summa av ca 260 miljarder/år. Till denna summa skall förstås också läggas kostnaderna för all den ohälsa som enligt många olika studier blir följden av en dålig arbetsmiljö. Storleken av dessa kostnader saknar jag uppgifter för att kunna beräkna, men sannolikt hamnar vi totalt på ca 300 miljarder/år.

Tror du på mitt resonemang och mina beräkningar ovan hoppas jag att du hjälper mig att sprida detta budskap vidare, för som du säkert förstår är det detta som framförallt driver mig i mitt dagliga arbete.

Nu önskar jag dig en riktigt trevlig helg, så återkommer jag med nya funderingar på måndag.

PS Verksamheten på bilden har inget med ovanstående resonemang att göra. Ds

gert